krissefisse - den enda gången jag backar är när jag tar sats

jodå, då vart det dag 5 om jag inte har tappat räkningen helt. och det känns tungt och tufft idag.
har jobbat kring mat hela dagen, gjort mackor och lagt upp rykande, jättegod mat och serverat massor med kakor till kaffet. men nätack, kristina ska inte ha!
förstår knappt hur jag klarat såhär många dagar, jag överraskar mig själv hela tiden. jag gav mig själv max 3 dagar, sen tänkte jag att det var kört.
men skam den som ger sig, jag har klarat såhär många dagar och ska klara några till för jag mår bra av det. min mage mår inte helt 100 igen, men betydligt bättre än när jag äter mat så jag får väl nöja mig, bättre än såhär blir det inte.

Ibland undrar jag hur långt man kan gå för perfektionism. När ska det vara nog egentligen?
Alla dessa kroppsideal, folk som har ätstöringar hit och dit, ortorexi, för att nämna något .. vad är det som triggar igång en?
när jag rannsakar mig själv och tänker efter så är det omgivningen som har påverkat mig.
jag vill se bra ut i andras ögon, och jag är inte nöjd, är jävligt långt ifrån att vara nöjd.
& det sjukaste av allt, när jag vägde över 100 kg hade jag dubbelt så mycket självkänsla än vad jag har nu. jag kände mig mycket myyycckeeet snyggare. Då kunde jag komma in i ett rum och lysa upp det och liksom bara köra på ; här är kristina jönsson och inget kan stoppa mig för jag är sexig och vacker!
Idag kommer jag snarare in som en grå varelse som sitter och vrider sig hela tiden för jag känner mig för tjock. vågar inte sätta mig på vissa stolar för jag är rädd dom ska knäckas.
Det är sjukt.
Det som händer med oss är bara sjukt.

Jag hoppas jag vaknar upp till en bättre dag imorgoin med nya, positiva tankar.
& gör jag inte det så får jag skapa egna.