Kristinaj

'
'

du får inte..........................

hur ska man kunna.........
vara lugn när sinnet rinner över?
vara glad
när tårarna rinner?
vara tyst
när jag vill skrika?
säga att det är bra
när det är dåligt?

jag är så orolig. men allting kunde varit värre. men nu är det som det är -
och det gör skit.ont.i.mig.
och jag är orolig.
är som ett vandrande vrak som går och väntar på min dom.
kan vara mina vanliga hederliga sjukdomar som spökar igen.
men så tänkte jag den gången också.
har man en gång fått ett livavgörande besked, så glöms det aldrig bort.
jag kunde varit död nu.
men min kropp ville annorlunda, och det är jag otroligt glad för.
Men jag kommer aldrig glömma, smärtan och oron. i två månader har jag konstanta minnesluckor. jag levde i min bubbla.
Men nu är jag "frisk". från det i alla fall.
det är en kamp 24/7 men jag har inget emot att slåss.